Längesen jag skrev här, och längesen jag skrev något över huvudtaget. Trist, men jag känner mig full av tankar och känslor men har svårt att sätta ord på allt.
Förvirringen är för närvarande total. Vet inte vad jag vill med nånting, men kommer trots detta fram till saker då & då.
Som att det jag törstar mest efter är trygghet. Trygghet som absolut inte behöver vara synonymt med tristess. Jag vill ha lugn och ro i själen, men gärna full rulle omkring mig.
Jag har även kommit fram till att så fort djupare känslor riktas emot mig, blir jag rädd och drar mig undan. Detta är ett osmickrande mönster som ofta går igen hos mig.
Just nu vill och behöver jag bara sova i si sådär en vecka, alternativt gömma mig från allt och alla. Känner mig omöjlig. Än en gång....
