Pynt!

Trevligt med tulpaner på köksbordet, tycker jag! De lyser verkligen upp den här gamla kaffekannan.

Imorgon är det sista dagen, sägs det. Sista hur då? Varje dag kan ju egentligen vara sista, eller första. Beror på hur man vill se det. Jag sa i alla fall gott nytt år i dag klockan tolv. Men jag kan säga det imorgon också.

Så det så!

Jag överlevde...

Julafton blev mysig. Lagom på alla sätt. Jag koncentrerade mig på stickning, så glömde nästan av att det var dagen det var.

En systerpromenad ner om havet blev det mellan maten och gröten, välbehövd. Kallis var fint i mörkret, nästan inga andra människor ute och framförallt - Havsluft!

Traditionsenligt fick jag mandeln i gröten, och fick önska en önskan. Hmmmm....

Nu väntar gymet med syrror. Rör på fläsket!

.....

Trodde jag skulle slippa julångest i år. Det har känts helt ok tills nu, till och med tanken på att fira en "vanlig" jul...

Men, nu börjar det klia i hela kroppen. Jag vill stänga av alla kontaktvägar och helst bara utebli från julfirandet helt.

Skit!

Vad är det som är så jävla irriterande jobbigt med storhelger? Varför kan det inte bara kännas trevligt?

Men som den välstöpta människa jag ibland är, så kommer jag infinna mig på juaftonsfirandet och sen gå hem. Typ. Fan.

Dvala

Jag har gått in i nåt dvalaliknande tillstånd. Läsa, sticka, äta, sova, tänka...osv.
Tittar ut och ser snö och åter snö. Jag promenerar lite, lyssnar på radio för att försöka tänka lite mindre. Funkar en stund. I pildammsparken mulade jag en stackars liten tjej. Tyvärr var hon en staty, så reaktion uteblev.

Jag saknar vissa medlemmar ur kommunfamiljen som sjutton. Önskar jag kunde somna och vakna till våren. Vakna och sträcka på mig, skymta en vitsippa i ögonvrån....

Saknar..

Jag saknar min gröna, fina cykelväg...Omlindad av syrénbuskar.
Sommar, kom till mig!

Lata lördag

Idag blev jag väckt av Jonas (kors i taket) som ville åka på en liten utflykt. Eftersom vi inte setts på en månad eller nåt, så kändes det som en bra idé. Vi tog en liten tur till Bjärred och inspekterade långbryggan. Det var kallt men soligt. Sen åkte vi till Barsebäcks lilla hamn och klappade en söt katt. På hemvägen hann vi med ett besök på Emmaus, där jag hittade en fin ljusuggla som nu lyser upp mitt hem.

Jag trodde dagen skulle leda till lite ångest och jobbiga samtalsämnen, men det var hyfsat avspänt och trevligt. Jag känner mig lugn och harmonisk, och jag hoppas J gör det också.

Lördagskvällen fortsätter i lugnets tecken. Ensam med mina tankar och litervis med te. Fick ett sug efter att teckna lite. Får se om jag kan rota fram block och pennor om en stund.

Trädfällarkurs

Här är bildbevis på min första fällda gran. Det tog långt mer än de fem minuter som var gränsen för godgänt på själva provet sen. Det kändes lite pirrigt i början, när en typ tjugofem meters gran skulle falla, och det var jag som bestämde när & hur. Men kul var det och för varje gran som föll, blev precisionen allt bättre och jag blev säkrare på tekniken.

"Uppsågningen" gick på fyra minuter utan någon anmärkning. Gött!

Så nu har jag mitt sågkörkort, ha ha!

Jul på Sevedsplan

Tragiskt? Komiskt?

Så här ser granen ut där jag bor i alla fall. För varje år åker lamporna allt högre upp. Antagligen för att kidsen som tar sönder dem blir allt längre, eller?