Saker som jag ser som problem, i känslolivet oftast, uppfattas nästan aldrig likadant av andra i min omgivning. Jag lindar in saker och krånglar till dem, ofta alldeles i onödan. De murar och bojor som gör att jag begränsar mig är alltså oftast satta av mig själv. Hur sjukt och onödigt är detta?!
Jag önskar att jag kunde släppa det och leva lite friare. Har andra det på liknande sätt?
Jag tror det. Jag sätter nämligen inte upp särskilt många murar för personer i min omgivning, och om de uppfattar att de inte kan eller bör göra vad som faller dem in, så är de förmodligen begränsade av sina egna spärrar och murar. I deras egna huvuden. Så synd!
Uppmaningen då, till mig själv och andra, är att bli lite med hippie och open minded. Gör dig fri från dina självskapade tankebojor!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar