Så här känner jag mig för det mesta.
Att förklara varför gör jag en annan gång, men det är fritt fram för egna tolkningar.
Tittade med en fjärdedels öga på en dokumentär om Lars Winnerbäck för en stund sen. Jag kände stora känslor av nostalgi, plockade fram ett par brev från samma man, som skrevs till mig 1997. Känns sjukt längesen, en annan värld, ett annat jag. Men när nostalgiska tankar smyger sig på blir det lätt en slags kedjereaktion. Tankar börjar snurra, måste lyssna på Tori, titta på fyrar and so on....
Tror jag ska försöka ta mig tillbaks till verkligheten. Detta görs genom tandborstning, stort glas kallt vatten, huvudet på kudden, sjunka in i en bok och så är jag borta från verkligheten igen.
Imorgon bitti (eller, ja när jag vaknat) skall det gymmas. Slutar inte förrän jag känner blodsmak i munnen!
Sov Gott!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar